och karleken?

To Love or Что-То

Jag ser en tant med en hemkops-kasse i gangtunneln i Nizhniy. Jag har telefonintervju med en journalist fran GP. Jag vantar pa att Hannes ska ringa sa jag kan aterlamna hans skidstrumpor innan han aker tillbaka till Osterrike.

Och eftersom att jag proppat i mig pommes med vitloksost ar min mage helt kaputt! Att jag inte lar mig. Varfor ar vitlok sa forbannat gott? Crap!

Och karleken?

Den karleken...

landa nu

Tillbaka i etern

Då var man hemma i gamla Mölnlycke.

Många dejter att hålla ordning på och vänner som får mig att se ljust på Sverige. Som om mina två veckor här blir en intensiv romans. Mina fränder från övriga Europa har problem med sina visum, och mitt är klart på fredag. Jag är nervös, men jag vet inte för vad. Min tid här är så kort, men jag vet att min tid i Ryssland blir än mer tillfällig.

Hur stor är min kärlek till Ryssland? Jag trodde aldrig den skulle vara så stor. När jag landade här hemma visste jag inte vilket land jag ville kalla mitt hem. Jag vet att det här är mitt hem, men mitt hjärta bor inte här, inte längre - om det nu någonsin gjorde det. Med en tro om att finna mening och vishet läser jag mitt väsen och vilsenhet är det enda som uppenbarar sig.

Med tiden vänjer man sig, men plötsligt vill jag ge mitt liv till hela världen. Och då menar jag inte att jag vill bli flygvärdinna.

Lite frid hade inte suttit fel.