Sunday, February 25, 2024
Beslutet och vänner
Friday, September 4, 2009

Det sket sig med engelskakursen

Men jag började plugga "Ryssland mellan förflutet och framtid" Per är en sjukt grym lärare!

Jag och Palle gick på humanistens pubkväll, där jag spanade lite på Herr Ordförande. Helt oskyldigt - jag lovar! Kanske bara för att han hade en death cab for cutie-teeshirt. Cutie indeed.
Wednesday, September 2, 2009
vi har presterat
Då hade jag något jag inte längre har
Nu har jag mer än jag någonsin hade då.
Och jag förstår om du helst vill glömma allt
jag önskar att jag ville glömma allt
Framför allt vill jag glömma vårt tarvliga farväl
mina desperata försök att finna kärlek i dina ögon
och min tillbakahållna gråt som möttes av din tystnad
vad jag inte vill glömma är äventyret
och förmågan att släppa in någon
Nästa gång vill jag släppa in någon
och det snart
någon som jag släpper in
-inte för att jag vet att vi måste skiljas åt en dag
men för att jag funnit en person
som gör allt annat handlande omöjligt.
Tuesday, January 27, 2009
Monday, January 19, 2009
Tuesday, December 16, 2008
och karleken?
Jag ser en tant med en hemkops-kasse i gangtunneln i Nizhniy. Jag har telefonintervju med en journalist fran GP. Jag vantar pa att Hannes ska ringa sa jag kan aterlamna hans skidstrumpor innan han aker tillbaka till Osterrike.
Och eftersom att jag proppat i mig pommes med vitloksost ar min mage helt kaputt! Att jag inte lar mig. Varfor ar vitlok sa forbannat gott? Crap!
Och karleken?
Den karleken...
Tuesday, December 2, 2008
landa nu
Då var man hemma i gamla Mölnlycke.
Många dejter att hålla ordning på och vänner som får mig att se ljust på Sverige. Som om mina två veckor här blir en intensiv romans. Mina fränder från övriga Europa har problem med sina visum, och mitt är klart på fredag. Jag är nervös, men jag vet inte för vad. Min tid här är så kort, men jag vet att min tid i Ryssland blir än mer tillfällig.
Hur stor är min kärlek till Ryssland? Jag trodde aldrig den skulle vara så stor. När jag landade här hemma visste jag inte vilket land jag ville kalla mitt hem. Jag vet att det här är mitt hem, men mitt hjärta bor inte här, inte längre - om det nu någonsin gjorde det. Med en tro om att finna mening och vishet läser jag mitt väsen och vilsenhet är det enda som uppenbarar sig.
Med tiden vänjer man sig, men plötsligt vill jag ge mitt liv till hela världen. Och då menar jag inte att jag vill bli flygvärdinna.
Lite frid hade inte suttit fel.