Red dream

Med en förkärlek till min egen art

Efter att ha slafsat i mig en skål slemmiga nudlar sitter jag här och suckar belåtet. Jag har inte så mycket till övers för nudlar, men min lathet i köket är så påtaglig att jag nästan drar mig för att göra en smörgås. Om någon kunde lära mig att mat är roligt skulle jag inte tveka en sekund. Rut gillar att baka, Frida är en hejare på matbröd och små maträtter, Adam gör kladdkaka i tid och otid. Själv tar jag ett äpple, en rostad macka (eller 3) men ska man få mig till att baka måste det vara tvång. Hade man kunnat leva utan mat skulle jag definitivt göra det. Jag hade nöjt mig med nåt mysigt fika emellanåt. Jag står fast vid att mat är tråkigt. Möjligtvis intressant, men enbart i syftet att bli av med känslan av hunger.

Tills för en halv minut sedan var tanken att my favourite piece of Cake och jag skulle på handbollsmatch, men den blev uppenbarligen inställd. Vad jag nu skall företa mig är en fråga som blir hängande i luften. Jag vänder mig till min vapendragare C och hoppas hon kan visa på kvällens riktning. Städning av min kammare följt av ryskastudier vore kanske det visaste, men jag vet inte om jag känner mig lockad av sådana världsliga ting.

Tills vidare googlar jag Rupert Grint och hänförs av hans uppenbarelse. David sade en gång till mig att han aldrig skulle kunna bli ihop med en rödhätta, möjligtvis en med färgat hår, men aldrig annars. Personligen tycker jag att rött hår är riktigt hett, iallafall på somliga, så bli inte förvånade om jag kommer gåendes hand i hand med en rödtott en vacker dag.
Nu har kvällens planer fastställts. Jag beger mig således till Cake för diverse chat för att senare även innesluta Mina i staden Göteborg. Från duo till trio, det blir nog fint det.

ciao!