
Imorse när jag vaknade saknade jag något. Jag lade ganska snart märke till att det var min röst som gått upp i rök, gårkvällens intensiva hostande hade gett sina bittra följder. Detta ledde således till tvenne sjukanmälningar och isolering i min kammare. Jag vet mycket väl att såfort jag är med andra människor så vill jag konversera, detta gäller faktiskt även min familj, alltså blev jag så illa tvungen att stänga in mig själv för att inte slita på strupen.
Jag kan erkänna att jag trots mina försök till avskiljdhet misslyckats med att hålla munnen stängd. Det finns något fascinerande i kombinationen vara hes och sjunga. Plötsligt låter man mycket coolare. Bra jobbat Sara.
Hoppas på en mer underhållande morgondag.
No comments:
Post a Comment