Ett stycke Palle
Jag tog bussen in till kära gamla Göteborg för att träffa Palle på café mums. Både på gator och vagnar fick jag en del oplacerbara blickar som jag tror mig kunna förklara med mitt klädval. Vem har sagt att man inte kan ha lila strumpbyxor och rosa skor? Ibland behöver jag lite färg för att kunna dansa mig upp för gatorna en helt vanlig lördag. Väl på mums döl Palle ner för trapporna när det var min tur att beställa. Med kaffekoppar i händerna gick vi upp och satte oss. Han är så kär, det är underbart för det smittar av sig. Tyvärr får jag inte bli kär med en halv månad kvar till Rysslandsflytten. Det verkar gå bra iallafall. Vidare samtalade vi om Kärlek, Ryssland och Kuba.
På väg mot kungsport tog jag vägen genom haga och vidare nerför vasagatan. Där fick jag syn på Crille som satt med sina vapendragare på mios uteservering. Efter en kort men ack så angenäm stund i knät på min rödhårige vän tog vi sällskap ner mot deras bil och min hållplats. Det kom en paddanbåt när vi gick över bron från kungsparken och vi stannade och vinkade till passagerarna. Japanerna tog fram sina kameror och vi fortsatte vår vandring.
Enligt klick! skulle det här vara min turdag. Den skulle även vara romantisk, men icke. Kärlek har jag upplevt, dock på en högst platonisk nivå. Jag får nöja mig med det den här gången.
No comments:
Post a Comment